Månadssparande kalkylator 2026 – så växer ditt sparande
Räkna på ditt månadssparande: startbelopp, spartid och ett eget antagande om årlig avkastning.
Kalkylatorn är ingen rådgivning. Avkastningen är ditt eget antagande – investeringar kan både öka och minska i värde.
Dina uppgifter
Ditt resultat
Fyll i fälten ovan och tryck på Räkna ut.
- Beräknat slutbelopp
- –
- Totalt insatt belopp
- –
- Varav avkastning (ränta på ränta)
- –
- Jämförelse: slutbelopp vid 0 % avkastning
- –
Så fungerar beräkningen
Kalkylatorn räknar med månadsvis kapitalisering: ditt antagande om årlig avkastning räknas om till en månadsavkastning så att tolv månader tillsammans ger exakt årstakten, och varje månadsinsättning görs i början av månaden. Lämnar du avkastningsfältet tomt används räkneantagandet 5 procent per år – det är ett neutralt exempelvärde för beräkningen, ingen prognos och ingen rekommendation. Skatter, avgifter och inflation ingår inte, och till skillnad från kalkylatorns jämna räknetakt rör sig verkliga marknader både upp och ned.
Diagrammet under resultatraderna visar sparandets utveckling år för år: det nedre fältet är dina egna insättningar, det övre är avkastningen – avståndet mellan dem är hela ränta-på-ränta-effekten. Beloppen i resultatraderna är de som gäller; diagrammet är en illustration.
Hur mycket går att spara varje månad? Börja med att räkna ut din lön efter skatt – då ser du hur mycket av nettolönen som kan bli sparande. Ett sparande är också en buffert när inkomsten faller: räkna ut vad a-kassan ger enligt de nya reglerna eller hur stor sjukpenningen blir vid sjukskrivning, så ser du varför en buffert gör skillnad – båda ersättningarna ligger oftast en bra bit under lönen.
Exempel: Sofia i Karlstad sparar en del av nettolönen
Sofia har räknat ut sin lön efter skatt och bestämmer sig för att 2 000 kr av nettolönen kan bli månadssparande. Hon har 20 000 kr sparade sedan tidigare, antar 5 % årlig avkastning och vill se var hon landar efter 15 år:
- Månadsavkastning: 5 % per år motsvarar 1,05^(1/12) − 1 ≈ 0,407 % per månad, så att tolv månader tillsammans ger exakt 5 %.
- Startbeloppet: 20 000 kr växer i 15 år med ränta på ränta – 20 000 × 1,05^15 ≈ 41 579 kr.
- Månadssparandet: 2 000 kr sätts in i början av varje månad, 180 insättningar totalt. Varje insättning växer olika länge; tillsammans blir de cirka 531 807 kr.
- Totalt insatt: 20 000 + 2 000 × 180 = 380 000 kr – det är också slutbeloppet om avkastningen skulle bli 0 %.
- Slutbelopp: 41 579 + 531 807 ≈ 573 386 kr, varav 193 386 kr är avkastning.
Med antagandet 5 % per år slutar Sofia på cirka 573 386 kr, varav 380 000 kr är egna insättningar och 193 386 kr är avkastning. Blir avkastningen lägre – eller negativ under vissa år – blir slutbeloppet mindre; antagandet är hennes eget, ingen prognos.
Vanliga frågor
Vad är ränta på ränta?
Att avkastningen själv börjar ge avkastning. År ett växer bara dina insättningar; år två växer både insättningarna och första årets avkastning, och så vidare. Effekten är liten i början och stor på slutet – det är därför spartiden spelar så stor roll i kalkylatorn.
Hur räknar kalkylatorn?
Ditt antagande om årlig avkastning räknas om till en månadsavkastning (tolfte roten ur årsfaktorn), varje månadsinsättning görs i början av månaden, och allt kapital växer med månadsavkastningen månad för månad. Slutbeloppet delas upp i totalt insatt och avkastningsdel, och jämförs med hur det hade sett ut med 0 % avkastning.
Vilken avkastning ska jag anta?
Det avgör du själv – kalkylatorn tar inte ställning. Förvalet 5 % är ett neutralt räkneantagande, ingen prognos och ingen rekommendation. Verklig avkastning beror på vad du sparar i och varierar kraftigt mellan år, även nedåt. Ett vanligt arbetssätt är att räkna på flera nivåer, till exempel en försiktig och en mer optimistisk, och jämföra.
Varför visas en jämförelse med 0 % avkastning?
Raden visar vad du har om pengarna inte växer alls – alltså exakt summan av dina insättningar. Skillnaden mot slutbeloppet är hela ränta-på-ränta-effekten, och jämförelsen är också en påminnelse om att slutbeloppet bygger på ditt antagande: verklig avkastning kan bli lägre, och enskilda år kan vara negativa.
Räknar kalkylatorn med skatt, avgifter och inflation?
Nej. Skatt (till exempel schablonskatten på ISK och kapitalförsäkring), fond- och courtageavgifter samt inflation ingår inte, och alla sänker det verkliga utfallet. Även till synes små årliga avgifter får stor effekt över lång tid – av samma ränta-på-ränta-skäl som gör att sparandet växer.
Kan sparandet bli mindre än jag satt in?
Ja, om du sparar i värdepapper som fonder eller aktier: de kan både öka och minska i värde, och det är inte säkert att du får tillbaka det insatta kapitalet. På ett sparkonto med insättningsgaranti minskar inte beloppet i kronor, men räntan är ofta lägre och inflationen kan minska köpkraften. Kalkylatorns jämna positiva räknetakt är en förenkling som ingen sparform garanterar.
Ska jag spara på sparkonto, i fonder eller amortera i stället?
Det tar kalkylatorn inte ställning till – den ger inga råd och rekommenderar inga produkter eller bolag. Valet beror bland annat på din tidshorisont, din buffert och hur du hanterar svängningar. Oberoende konsumentvägledning finns hos Konsumenternas Bank- och finansbyrå och hos Konsumentverket.
Senaste uppdateringarna
Kalkylatorn är ett räkneverktyg – inte ekonomisk rådgivning, ingen prognos och ingen rekommendation av sparformer eller produkter. Resultatet bygger helt på ditt eget antagande om avkastning. Historisk avkastning är ingen garanti för framtida avkastning: investeringar kan både öka och minska i värde, och det är inte säkert att du får tillbaka det insatta kapitalet. Skatter, avgifter och inflation ingår inte i beräkningen. Uppdaterad för 2026.